Skruven som jag hade i 4 veckor (klicka för större bild)

Jag ogillar att vakna på morgonen och det är av flera skäl. Dels för att det första jag känner är ONDSKAN. På morgonen är det som en kraftig ryggkramp/smärta i ländryggen. Blir lite som en käftsmäll varje morgon! Fast kanske det är det som behövs för att jag ska vakna, haha. Jag måste samla all kraft för att byta ställning. Sedan ogillar jag att vakna därför att jag ofta brukar drömma härliga drömmar. Jag är så tacksam för de! Jag brukar springa med barnen, skratta, vara på fester med alla vänner, oftast är det sol och inte sällan befinner jag mig utomlands. Så då är det klart att det inte är så kul att vakna, känna den j-vla ondskan. Men detta är min vardag och jag är van. Men hoppet finns lia f-bannat där varje morgon, jag känner efter...kanske slipper jag vakna sådär otrevligt, men, nä, än så länge har det inte hänt.

Vi har alla våra problem
Det jag märker är att mina vänner drar sig för att berätta hur de har det. De vill inte "gnälla" om de har ont någonstans för de tycker ju att jag har det så mycket värre. Men det är HELT fel, klart jag vill höra om deras liv! Jag är emellanåt rätt less på mitt eget och önskar jag fick höra desto mer om annat;-) Vet inte hur jag ska lösa det där, till många har jag förklarat att klart du ska gnälla, berätta och vara som förut, jag vill veta om ditt liv! Sedan brukar jag säga att vi har alla våra problem, vi lever vårt liv och alla har vi problem. Om jag ibland är lite nere så jag kanske tycker synd om mig själv, då brukar jag verkligen fokusera på att tänka "nä, alla har sina problem, ingen lever utan nåt problem". Jag ska vara tacksam att jag eller mina barn eller man inte fått en dödlig sjukdom osv. När det är riktigt illa typ om jag har hög smärta brukar jag tänka på en låt av Metallica som heter One. Det handlar om en kille som krigat och som vaknar upp på sjukhus, utan ben, utan armar, utan syn och utan hörsel. Då blir jag genast tacksam igen för mitt liv!

Dagens problem

Måste duscha och det bär mig emot, jag är en badkarstjej, badar varje dag! Men nu har jag stygn och får inte bada först de är borta och läkta! Se, vilken löjlig sak, jag gnäller över duschen, jag ska ju bara vara tacksam nu när jag fått operationen. (de är sådana kommentarer runt mig) Så krycka mig in duschen, sätta mig på en kall pall och duscha, brrr. Fast okej, det var vidrigare att sitta på pallen när jag hade kateter, en hård slang, usch. Jag måste ringa iaf en vän idag, ska tvinga henne att gnälla något om sitt liv, haha.

Kram och kärlek

Pansen

Nedan röntgenbild när skruven satt inne i mig;-)