Alla inlägg under mars 2014

Av Pansen - 28 mars 2014 12:44

Ska strax åka till stugan för att ladda med lugn, harmoni och läkning. Kommer inte tänka något på Försäkringskassan. Ska istället göra lite planer för företaget samt hur jag ska kunna gå vidare med detta att så många lider av bäckensmärtor men inte får rätt diagnos och hjälp på grund av okunskap eller ointresse...


I går kväll red jag på en helt ny ponny så då fick jag inte så mycket ny kraft. Jag var mest nervös för att göra bort mig. Herregud, jag brydde mig att det satte folk på läktaren, skämmigt men sant. Fel, fel hade fokus på hästen istället på mig själv och min kropp. Det blev ett pass jag bara vill glömma och skäms för. Nä, en sak ska jag komma ihåg, vad ridläraren sa på slutet: "Du kämpade hårt i dag, du måste vara helt slut. Rätt analys av dig, men jag tycker du fick till det på slutet". De har ju även sagt till mig att ibland är det skit så skiter man idet också och går vidare och fokuserar på nästa pass istället "shit happens". Så det gäller att fokusera på det positiva och trycka bort det negativa, det som går och en stor del i alla fall. Usch, det sägs att en negativ tanke "äter" upp tre positiva och det tror jag tyvärr stämmer. Till exempåel så känns just nu mitt bäcken bra trots mens, tjhoo. Har bara ont i ländryggen, men det kommer jag nog aldrig ifrån. Okej, nacken smärtar men jag har inte migrän, jippi   Gör ni också som jag och förtränger och slår bort negativitet emellanåt? Funkar det?

 

Hoppas ni också kan hitta er oas, där ni kan ladda med harmoni och lugn. Såsom jag har stugan i skogen, vid en sjö. Jag kanske ska ta och ladda upp lite bilder så ni får se? Naturen/skogen brukar vara bra för de allra flesta, men jag vet att det inte är så lätt att hitta en bra plats, dvs som man kan köra bilen ändra fram till. Det är viktigt att få ro i själen om det så bara är för en stund det kan göra underverk för smärtorna. Men jag letade "skogsplats" och hittade till slut ett sådant ställe som jag typ "kröp" till när jag hade mycket smärta i bäckenet. Men nu är jag fri igen och kan gå till många gamla platser för att kunna få lite av natirens lugn och kraft...oj, vad flummigt men jag tror ni förstår vad jag menar och det är inte särskilt flummig alls.  

 

Sköt om er kära vänner och trevlig helg.

Pansen  

Av Pansen - 26 mars 2014 11:58

Vaknade 06.00 även i morse och jag vet att det är ett av mina stresssymtom. Men förvånad är jag inte för stressad och pressad är jag av Försäkringskassan. Vaknade med migrän, denna gång orsakad av hormoner så kalla "mensmigrän" och den är tyvärr mycket svårare att häva.


Kände nacken spränga och muskelspänningarna riktigt krypa och breda ut sid över skuldrorna. Jag tog en rejäl dos muskelnavslappnande och migränmedicin och lade mig på värmemadrassen. Lyssnade på TVn och politiker i debatt tycker det är så intressant och älskar valår. Är så imponerad över deras retorik, det är intressant och lärorikt. Sätter mig för att börja skriva en jobbansökan, då ringer min kära mor på dörren. Där står hon en glad pensionär med promenadstavarna i högsta hugg. Hon vill ha ut mig i solen på en promenad. Jag försöker bedöma om det kommer göra migränen bättre eller sämre. Bestämmer att jag i all fall gärna vill vara lite med mamma, så jag går med en kortare promenad.

 

Vi går ner till strandpromenaden där jag gick i förrgår. Men jag är så duktig. Trots mammas sällskap, sol, fåglar och hav och himmel avbryter jag promenaden efter ca 15 minuter. Jag hinner njuta av den många gånger framöver. Nu gäller det att inte förvärra något för om tre timmar måste jag vara bra och följa dottern till ridskolan. Tar upp mobilen för att se hur många minuter jag gått och ser att min handläggare från Försäkringskassan ringt igen. Sist vi talades vid för två veckor sedan bestämde vi att jag skulle mejla henne så snart jag visste mer om min nacke. Men jag har ännu inte hunnit få någon tid hos min sjukgymnast för planering av rehab av nacken. Min handläggare lämnar aldrig något meddelande, mejlar inte att hon sökt mig. Känner pulsen stiga, känner allt som hänt senaste månaderna med Försäkringskassan komma emot mig och skölja över.

 

Ord, meningar och situationer flimmrar förbi och jag blir så förbannad över hur jag blivit behandlad. Kommer på att sänka axlarna, får inte bli arg, måste skydda min kropp från spänningar. Lämnar mamma som fortsätter sin promenad. Men jag ser att hon blir ledsen för min skull över mina problem med Försäkringskassan. Orden fortsätter tugga runt i mitt huvud hela vägen hem. Sätter mig i bilen för att åka till affären  och ber en tyst bön att jag inte vill möta någon jag känner. Vill inte stå och le och kallprata. Höjer stereon och Kentas "JUst i dag är jag stark" drar i gång. Lutar mig framåt av byta låt. Känner mig verkligen inte stark bara jagad och förbannad. Men så ångrar jag mig. Jo, jag är visst stark. Nä, Försäkringskassan ska inte ta alla mina känslor. Känner hur jag använder ilskan till att känna att jag är stark istället. Tänker på att jag är skitbra på att förtränga smärta och problem. Klart jag ska ha en bra dag ändå. Jag höjer volymen och sjunger med för full hals. Känner mig stärkt och bestämd. Köper ett paket isglass för att kyla ned mig och två energidrycker för att koffein kan lindra migränen. Åker hem och mejlar min handläggare. 

 

"MR-svaret av halsrygg har kommit och jag hade inget diskbråck i alla fall. Jag har inte hunnit få någon ny tid hos sjukgymnasten på sjukhuset för vidare planering. Men jag har varit hos neurologer på sjukhuset och håller på att prova en ny medicin som förhoppningsvis ska minska huvudvärk och migränanfall. Medicinen ska utvärderas efter påsk. Jag har också efter 6 månaders väntetid äntligen fått komma till en sjukgymnast som ger mig djup muskelbehandling varje vecka.

 

Jag uppskattar mejlkontakt istället för telefonsamtal."

 

Fint, kort och koncist. Men egentligen hade jag velat skriva: Jag känner mig oerhört jagad och pressad. Omänskligt, otryggt och krångligt bemött. Jag har bett om att få prata med någon som kan regler kring egen företagare men inget händer. Brev kommer i fel ordning, avsändare som ska kontaktas men inga kontaktuppgifter, hänvisning till till filer på 500 sidor när det bara borde var ett ord, vad heter min tilläggsutbetalning som jag kan var berättigad? Så oerhört inkompetent hanterat och det värsta; de jag varit i kontakt med pratar alltid om fel saker inte det jag vill veta och frågar efter! Nä, om du ska jaga på någon borde det istället var sjukvårdens vårdköer.

 

Suck, sänka axlarna, spänna av, behöver jag tillägga att det är svårt när jag känner så här. men jag ska ta fram mina styrkor, vara kall, inte göra något förhastat och framför allt jag ska förtränga Försäkringskassan nu. Jag planerar mer aktivt för att friskskriva mig. Jag intalar mig att var frisk ett visst datum. Fokuserar bara på hur kul det ska bli att få jobba igen, åh, mitt älskade yrke som ger mig så mycket utmaningar och stimulans. Snart får jag njuta på heltid av det.

 

Kärlek och styrka
Pansen  

 

 

Av Pansen - 25 mars 2014 12:21

Nu har jag haft några bra dagar igen  I fredags jobbade jag åt sonen innebandylag och stod i en kiosk  nästan fem timmar!! Helt otroligt att det gick, men jag är ju rätt envis. Jag hade faktiskt mer ont i ländryggen än i nacken när passet var över.


Döm om min förvåning när jag kan kliva upp ur sängen dagen efter. Lördagen var härlig vi var ute i trädgården mycket. Tog fram utebord och rengjorde utespaet. Så på eftermiddagen blev det grillning och premiär i utebadet tidigare än vanligt. Det är tur att de bra dagarna kommer så jag kan ha hoppet kvar om att bli så mycket bättre än de dagar jag ligger helt utslagen. Jag tror kombinationen med Saroten och djup massage är det som gjort mig bättre.


Tyvärr har ju nacken och huvudvärk och migrän gjort att jag inte kunnat testa att gå några långpromenader på länge. Men i går var det dags. Denna gången gick jag längs en promenad vid havet. Jag har inte kunnat gå den på flera år! Jag har cyklat där, men som sagt inte kunnat gå. Det var fantastiskt och det funkade. Det tog 52 minuter. Sådan otrolig lycka att kunna gå igen. önskar er alla den känslan igen   Fick bara rejält ont i höger knä på tillbaka-vägen, så det blev lite haltande gång i alla fall, men det var inte bäckenet denna gång i alla fall   Men trots att jag mår bättre i dag också, håller jag mig ifrån att gå även i dag, vill inte ha något tråkigt bakslag. Men i morgon ska jag tillåta att mig att få gå ut och gå igen. Känner mig fortfarande jagad av Försäkringskassan såg att min handläggare ringt mig i går. Herregud, tror jag varit i kontakt med dem varje dag senaste veckorna, det suger musten ur mig. Hade hoppats att det skulle var några nya kommentarer eller frågor från er. Snälla, har ni inget att berätta om er själv eller några frågor? Se så härlig promenadväg.

 

Kärlek och styrka

Pansen  

 

 

Av Pansen - 20 mars 2014 11:45

Jag tror vi måste tänka på det ibland. Att livet är en resa med ständiga erfarenheter som ger visdom. Tänker man så är det förfärligt hur många av oss svenskar som liksom inte tar äldre personer på allvar. När de tar ton och säger något är det allt för ofta många som slår bort deras ord med tanken "de är så gamla och svamliga vad har det för koll på nutid och framtid liksom". 

 

Jag påbörjade mitt arbetsliv med att arbeta med människor och främst äldre människor. Jag arbetade redan som 16-åring på ett sjukhem. Så jag kan erkänna att jag också "slagit bort" äldres ord ibland. Haha, på ett sjukhem med dementa så måste man kunna göra det men jag tror tyvärr att ibland kanske jag slog bort fel kommentarer också.

 

Jag tillbringar ju mycket tid med att avlasta min kropp och det är i sängen. Jag spelar in mängder med serier, filmer och andra tv-program. På kvällarna och vid migrän lyssnar jag på mängder av radioprogram. Är så glad att jag äntligen fattade hur mycket intressant och lärorikt det finns på P1. Favoriterna är Språket, Typo, Söndagarna med Stina Wollter, Kropp och själ, Radiopsykologen, dokumentärer osv. Trots ljud och ljus nästan ständigt framför mig kopplar jag bort emellanåt och funderar och det var så det blev just nu detta med äldre och att det skiljer sig hur vi behandlar vår äldre i Sverige jämfört med många andra länder där man lever mer tillsammans.

 

Jag följer Svenska Top Model också och när jag ser det brukar jag få den energi som krävs för att jag ska vilja fixa mig i ordning. Alltså de dagar där det tar emot och jag mår sämre. Jag kan se en stund sedan stoppa för att ta en bad och pyssla om mig själv, sminka och välja kläder omsorgsfullt. När jag sedan åker till apoteket och hämtar ut min kasse medicin känns det konstigt. Jag ser säkerligen så himla frisk och stark ut med rouge på kinder och trendiga kläder (halvtrendiga i alla fall vissa äldre kläder gillar jag och använder oavsett trend  ).  Vi sådana tillfällen brukar tanken hinna fram "är jag frisk nu, mår jag kanske bra nu?". Ofta känner jag efter och då brukar jag bara inse att; nä, smärtorna är kvar, jag har bara lyckats förtränga dem lite. Självklart så har jag inte starka smärtor vid de tillfällena för sådana går inte att förtränga, typ VAS 7.

 

Den nya sjukgymnasten frågade förra veckan om jag frisk?
- Tja, jag känner mig inte särskilt frisk sa jag, men hjärta och så är bara bra.
- Ja, men om du skulle slippa dina fysiska problem skulle du vara frisk då?
Jag såg en inre bild hur jag varje kväll sväljer en näve tabletter av olika slag och bilden kändes inte särskilt frisk.

- Hm, man kan säga att om jag inte hade Ehlers-Danlos skulle jag må väldigt mycket bättre, sa jag och förtydligade att jag inte hade pacemaker eller något sådant.

Jag tillhör en ny arbetsgrupp med egna företagare också och vi har precis börjar jobba med vår orts varumärke. Vi bor på en ö och tänkte lyfta fram den till lite mer för ön är faktiskt rätt unik med många aktiviteter, unik historia osv. Stopp, nu jag ska ju inte sälja in ön till er  I alla fall så har vi haft två möten nu på två veckor. Jag blir otroligt stimulerad av arbetet dels eftersom det tillhör mitt yrke och dels eftersom jag verkligen brinner för min barndomsö. Där sitter jag och lägger band på mig själv för att inte börja prata för mycket och framstå som någon besserwisser eller avbryta någon. Sminkad och ofta lite mer uppklädd än jeans och t-shirt (jag har ju ett eget varumärke att skydda också som egen företagare  ). Jag tänkte häromkvällen "tänk om det visste hur jag brukar ligga halva dagarna på värmemadrass och titta på TV och mängderna mediciner jag äter för att klara detta möte och livet? Men det är precis så jag vill ha det. Inte vill jag berätta för dem hur jag har det. De kan börja se på mig som ömtålig och som någon osäker medverkan. Jag vill heller absolut inte ha sympatier, huvuden som läggs på sned och "åh, stackars dig" eller "det skulle jag aldrig klara". Nä, jag vill uppfattas som frisk och stark och varje en jag möter som ser mig så ser ändå delvis sanningen. De få gånger jag tycker synd om mig själv och tycker andra ska bara veta hur tufft det är osv dessa tankar vet jag är varningssignaler. De varnar om depression. Jag har varit i närheten några gånger sedan 2011 då jag hade en "riktig" depression. Nä, numer får jag ångest och jag har blivit känsligare för det. Det känns som min ryggsäck innehåller mycket, så det behövs inte så mycket för att ångesten ska tynga ned ryggsäcken.

 

Men jag har verkligen under de senaste tre åren lärt mig leva med oro och ångest. Osämja med maken ger mig en direkt attack, likaså Försäkringskassan. Herregud, vad den instansen gjort mig sämre många gånger. Oro förstärker smärta i all fall för mig och även hela min grundsjukdom EDS försämras och slår till med smärta på många ställen samtidigt om jag får ångest. Sedan jag fick en ny handläggare i november har det varit cirkus Försäkringskassan tycker jag. Förra veckan med brev i fel ordning, timmar av väntan för kontakt med rätt person som sedan visar sig inte alls kunna svara på något som rör en egen företagare (4 personer). Jag har flera gånger bett om någon som vet något men, nä, tycks inte finnas någon sådan. Jag får påträngande ingående frågor om mitt företag trots att Försäkringskassan nu inte har med det att göra. Eftersom jag inte får någon som helst ersättning (såklart) för de 25% jag arbetar i mitt företag. Så otroligt påfrestande att prata med någon som inte förstår hur mycket jag måste lägga på att bara nätverka, sälja in och visa att jag finns. Hon frågar ingående om mina kunder och arbetsuppgifterna. Hon förstår inte alls hur stort det är att jag fick två kunder första veckan jag startat mitt företag trots att jag inte "annonserat" eller dylikt.

 

Nä, jag vill klara mig själv, känns som Försäkringskassan styr mitt liv, jag önskar de kunde stiga 17 steg tillbaka och låta mig och sjukvården runt mig få tala och styra istället. Jag har senaste åren inte gjort annat än att fokusera på min hälsa, hitta det som gör mig bättre eller ger lindring. Jag har tagit emot och gjort allt som sjukvården erbjudit men jag har även köpt en massagefåtölj för 20 000 och säkerligen lagt ungefär detsamma på naprapater. Jag har läst om olika kosttillskott och vitaminer som kan vara bra och provat dem i omgångar (B-vitamin, Kalcium+Magnesium+D-vitamin klarar jag mig inte utan). Jag har köpt värmemadrass, stödskydd åt nästan hela kroppen,vetepåsar, spikmattor och kuddar med mera. Det senaste jag provar är en megastark magnet som jag fäster i nacken. Utvärderingen är inte klar, men den tycks öka blodcirkulationen för sjukgymnasten såg att jag var alldeles röd där den suttit. Ja, Försäkringskassan gav mig en stor och en mindre ångestattack förra veckan, nu kvarstår en konstant gnagande oro trots att jag inte gjort något som helst fel! Jag är så j-vla förbannad, jag kommer friskskriva mig, så får vi se hur det går när jag arbetar heltid. Lite roligare kommer jag i all fall att ha som frisk än som sjuk  Men hur har ni det då? Vilka väntar på vad? Och hur har ni det med Försäkringskassan, de som i år ska bli tryggare, enklare och mänskligare *fnys*.

 

Kärlek och styrka

Pansen  

Av Pansen - 19 mars 2014 10:38

Jaha, då har plötsligt ländrygg, höger höft och ljumske gjort sig påmind igen. Kan det vara för nacken/huvudvärken var bättre förra veckan eller som en "biverkning" av mitt tuffa ridpass i fredags. Jag tror det är musklerna i ländryggen som liksom låser sig för det är ryggskottskänsla, hugger till. Jag måste stretcha min höft och Gluteus Minimus som jag nu äntligen vet att jag har problem med.

 


Jag fick musklenbehandling i går igen och nu sade jag kanske inte lika hårt som sist.

- Nä, jag var så förvånad att du itne sade ett pip när jag gick så hårt åt, flinade sjukgymnasten.

Ons ska med ont fördrivas så känner jag ibland och är det hårda muskler villa jag att det får en sig omgång tillbaka. Det gjorde ju ont i går ändå men tyvärr är jag inte lika bra denna gång. Vaknade med huvudvärk. Jag ska snart till en psykolog, det skickades remiss till honom när jag gick smärtrehab-kursen på sjukhuset. Känns lite pirrigt samtidigt som jag är lite off av huvudvärken.

 

Jag har i alla fall hittat lite olika jobb som jag söka och det känns askul och stimulerande, håll tummarna för jag älskar att driva mitt egna företag www.commitpr.se  

 

Oj, nu måste jag psykologen sedan hem och vila och sedan till ridskolan med dottern och hennes kompis. Ska njuta extra av hästlukten för denna vecka hinner jag inte rida själv då jag ska stå i kiosk och städa för sonen innebandylag eller förresten städa...det kan ju inte jag det gör jag inte hemma ens nu. Jag får kränga kaffe och bulle så får maken dra trasan  

 

Många varma kramar till alla kämpar därute  

Kärlek och styrka

Pansen

Av Pansen - 18 mars 2014 07:22

Fick några frågor från Carina gällande steloperation av bäckenlederna. Jag tänkte att fler kanske ville se frågor och svar och då syns de kanske bästa här som nytt inlägg  När man remitteras till andra landsting än sitt eget brukar det kallas "specialistremiss". 

 

För att det inte ska bli några fel tror jag att det är bäst att även här vara noga själv. Först gick jag in på mitt landstings hemsida och läste under sjukresor, där hittade jag telefonnummer till sjukresor. Damen på sjukresor sa att jag skulle ringa den som remitterat mig för att säkerställa att "remissen" var öppen och gällande. Jag ringde ortopedmottagningen där jag varit och blev kopplad till en adminstratör eller sjuksköterska. Då var remissen giltig i 1 år men nu har mitt landsting ändrat den till tre månader. Jag ringde sedan upp sjukresor igen och kollade om jag kunde boka mina flygresor själv eller om det var som det stod på hemsidan-att "sjukresor" skulle boka resan. Det gick bra att jag bokade flyget själv, spara alla kvitton såklart som ska skickas in efter besöket. Min man åkte med som följeslagare men mitt landsting ersätter inte följeslagare. Så mina makes flyg och hotellnätter betalade vi själva, ca 17 000 kr!

 

Jag åkte taxi mellan flygplats och hotell och sjukhus som också ersattes, men det var inga längre sträckor. Jag vet många som opererat sig hos Sturesson, många finns här och de har inte väntat länge på operation cirka tre månader. För mig tog det längre, väntan på ortoped 5 månader, remiss skickas till Sturesson. Han hör av sig till min ortoped och säger att han vill ha en ny MRT gjord på mig. Det var juni och jag hamnade i MRT-kö. Tror min MRT gjordes i augusti. Jag fick tid hos Sturesson i oktober  Men mitt landsting är vad ska man säga, lite kantigt och klumpigt. Så vad jag vet har ingen väntat så länge som jag gjorde. Jag hade kontakt med Sturesson i december 2011, väntade nästan hela 2012 och sista operationen gjorden jan 2013.

Hmm, glömde jag något annat viktigt? Fråga på i så fall. 

 

Jag har haft strul med Försäkringskassan igen. Denna gång har de skött det så otroligt dåligt absolut inte "mänskligare" som deras nya ledord är. Mitt ärende har hamnat på ny SGI-utredning utan att jag visste det, snäsigt svar från min handläggare om det fast jag omöjligt kunde veta. Det tog över en månad och olika personer har varit i kontakt med mig. Fått brev som kom i fel ordning så jag trodde de sänkt min SGI med 160 000kr. Personen som skickat brevet hade skrivit under men det fanns inget telefonnummer. Så jag fick ringa kundcenter och vänta i kö, de gav mig nummer så jag fick ringa. Sådär har det hållit på. Jag önskar jag kunde få utbilda dem för de behöver verkligen tänka mer som en informatör. Jag är så frusterad, ledsen och arg tror jag. Önskar så jag slapp ha med dem att göra. Vill bara vara bra och jobba och sköta mig själv! I dag ska jag åter på muskelbehandling och det hjälpte jättebra förra gången. Jag vet inte vad jag ska tro men efter samtalet med Försäkringskassan när jag blev så arg fick jag genast migrän som håller i sig ännu. Håller tummarna att sjukgymnasten kan "trycka" bort den. 

 

Kärlek och styrka

Pansen  

Av Pansen - 14 mars 2014 08:00

I mitten på mars i fjol hade det gått 8 veckor sedan min sista steloperation/fusionsoperation av bäckenslederna/SI-lederna. Detta program fungerade hyfsat jag gjorde det i alla fall men hade mycket svårt att avgöra om jag fick mer smärta av det. 

 

Träningsprogram 12 mars 2013                                                                         

Onsdag ridskolan med dottern = Vilodag fr träningsprogrammet

 

Pass 1 Måndag, torsdag, lördag

Cykel 5 min
Squats 10x3
Raka benlyft (sängen) 10x3
Ryggrotation 1,5 sek x 3 (Stående vrida överkroppen i sidled, underdelen av kroppen still)
Pressa ned svanken 10x10 sek
Spänna sätet 10x10 sek
Spänna bäckenbotten 10x10 sek
11 övningar med hantlar 3kg för armar, skuldror osv. 

 

Pass 2 Tisdag, fredag, söndag
Cykel 5 min

Sit-ups 10x3
Benfällning 15x3 (Ligga ned, böja benen och sedan med hjälp av magmusklerna fälla/vrida benen från sida till sida)
Pressa ned svanken 10x10 sek
Spänna sätet 10x10 sek
Spänna bäckenbotten 10x10 sek
Pull-ups 20x3
Armhävning 10x3
Benövning 30x3/ben eller 10 st?

 

Anteckningar:
Cykel ingen ökning av motstånd och pulsen ska ligga på 120 slag/min
2 min ökning varje dag
Målet 15 minuter om ca 3 veckor

Inte starta promenad samtidigt som cykel.
Testa detta en vecka och sedan lägga till 10 minuters prommis/dag öka 4 min/vecka
Mål prommis 30 minuter = 6 veckor
Nästa möte Thomas efter påsklovet men mejl och träningsdagbok varje vecka…


Veckorna gick och till slut kände både sjukgymnasten Torstensson och jag att det inte fungerade. Min idé att bara köra på och bita ihop misslyckades ännu en gång. Men samtidigt är det ju svårt att känna om det blir en försämring eller inte när man har konstant smärta. Jag fick ett helt nytt sorts träningsprogram med ett annat tankesätt som inte skulle trigga igång min tävlingshjärna. 

 


Ena dagen:


Gångträning/prommis (tror jag började på 10 minuter och fick öka 5 min varannan vecka)


10x4 Squats (benböj)


10x4 Övre diagonal (Stående vrida överkroppen i sidled, underdelen av kroppen still)
10x4 Långa diagonal (Ligga ned och sträcka ut höger ben och vänster arm och skifta sida)


 


Andra dagen:
Gångträning/prommis


10x4 Squats


10x4 Ligga på mage och med hjälp av magmusklerna dra upp knä mot mage


Ligga på mage med kudde under magen och spänna säte, lår samt motsatt ryggmuskel.


 


Varje dag dessa Stabiliseringsövningar = A) pressa ner svanken, B) spänna skinkorna, C) knip bäckenbotten 10 x 10 sek



Det är bra för mig att titta tillbak på detta och känna att vissa övningar är verkligen ingen match längre. Dock är det sorgligt att se att jag klarade 11 olika övningar med 3 kilos hantlar när jag nu inte ens kan plcoak ur diskmaskinen eller bära fyra tallrikar samtidigt till bordet. Men det går väl om ytterligare 1 år  . Känner ni igen övningarna, har ni liknade program? Är det någon övning jag ska förklara närmare?

 

Önskar alla en bra dag.

Kärlek och styrka  

Pansen

Av Pansen - 13 mars 2014 12:15

I går var jag till min neurolog. Jag har skrivit två mejl till honom i december och bett och bönat om en tid. Jag beskrev min dagliga huvudvärk och att migänanfallen övat lavinartat och att jag inte förstår hur jag ska klara av dagarna när migrän och huvudvärk gör mig utslagen. Jag fick aldrig något svar på sista mejlet men plötsligt en kallelse  

 


Först träffade jag en ST-läkare som lyssnade, antecknade och undersökte mig. Han var så närvarande, ödmjuk. Dessutom var han var mycket uppmärksam och missuppfattade nästan inget i min historia och det är ju rätt ovanligt, eller hur? Han kunde se MR-svaret i min journal och frågade om jag ville veta. Hrmpf, varför har då inte min vårdcentral skickat svaret till mig? Mr visade inga större förändringar sedan förra året, inga diskbråck. Dock har jag har utbuktande diskar, typ 4-5 stycken men det hade jag även sist. Jag gör väl det för uttjatade tillägget också det som alla läkare, sjukgymnaster, naprapater jag mött måste berätta: man kan ha buktande diskar utan problem och det kan vara en stor människora som har så. Man kan till och med ha dicksbråck utan problem. en stor del av befolkningen har förändringar i halsryggen utan att de ens vet om det.

 

Sedan kom överläkaren och "min" neurolog in i rummet och pratade och förklarade även honom. De hade tänkt sig att jag skulle få prova en medicin som kan hjälpa vid muskelspänningar i nacken och huvudvärk. Att de vill få stopp på den dagliga huvudvärken eftersom den triggar igång mina migärnanfall. Yes, det finns något att göra, de vill hjälpa mig  Neurologen gav mig en skön dos typ beröm. Han sa att jag verkligen är kunnig på min sjukdomar, olika substanser i läkemedel och dess interaktioner (hur de reagerar tillsammans), nackdelar osv. Det var en skön boost för mitt självförtroende. Som förtydligande det är ju egentligen boost på det sätt att de lyssnar på mig för jag kan mycket om mig min kropp, jag känner den bäst. Jag kan inte räkna alla de möten jag haft med läkare osv som inte lyssnar eller slår bort det jag säger eller tror har hänt med min kropp. Det borde alltså egentligen vara så alltid för alla- att vi blir tagen på allvar och får förståelse för hur just ni har det. Men i alla fall jag blev så himla glad och då är jag superglad att det inte var något diskbråck! Jag vill bara känna känna hopp om jag ska må bättre därför ville jag ett tag tror jag att det skulle synas på MR för då kanske det fanns något att göra. Men nu kanske det finns något i alla fall och då är det så mycket bättre. Då kanske inte mina träningsdrömmar ligger år framåt i tiden utan bara några månader.  

 

Den nya medicinen jag ska prova har jag provat en gång förut men då hade mina husläkare skrivit en felaktig ordination så upptrappningen skedde rekortsnabbt och jag fick biverkningar så som att jag en morgon vaknade och kände mig deprimerad! Då hette medicinen Tryptisol nu har den bytt namn till Saroten. Jag vet många med whiplash-skador som blivit hjälpt av Saroten. Den gör nattsömnen bättre och då kan kroppen slappna av lite mer. Dessutom tror jag den bryter lite av de uppretade smärtbanorna som uppstår när man har kronisk smärta. Ordinationen som neurologen gav var något helt annan och upptrappningen mycket långsam. Saroten kan även användas vid depression men då är det mycket högre doser som behövs.

 

Sedan fick jag äntligen tid hos en ny sjukgymnast som ska hjälpa mig med djupmassage osv. Jag har väntat i 6 månader, ja, herregud vad tiden går och jag får stå och titta på känns det som. Trots att min naprapat är super så har jag inte råd. I mitten på september räknade jag igenom och jag hade lagt 7 000 kr på behandlingar hos honom sedan maj. Men denna nya sjukgymnast gäller mitt frikort. Han kändes jättebra, lyssnade noga och missuppfattade inget. Men jisses, vilken smärtsam behandling. Jag rår helt och hållet för den själv också för jag sa att han skulle ta i hårt att jag var tålig osv. Han hade tänkt och börja lugnt och att vi skulle "känna" oss fram. Han drog och tryckte på mina arma muskler och senor så jag åkte framåt och bakåt på britsen, tårarna kom nästan men ändå så skönt särskilt nu efteråt. Är det bara vanlig massage och tattande så händer det inget med mina muskler de måste chockas annars kan vanlig massage bara trigga igång kramper och smärta.

 

Om nu bara huvudvärken släpper så jag kan tänka och fungera igen så ska jag glädjas ännu mer åt: inget diskbråck, ny medicin, ny muskelbehandling vilket leder till att jag kan ta bort muskelavslappnande tabletter och börja rehabilitera nacken och öka träning på övriga kroppen  

Kram kram

Pansen

 

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18 19 20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards