steloperation

Alla inlägg under januari 2014

Vad vill ni läsa om just nu?

Av Pansen - 4 januari 2014 07:15

Kära läsare. Fantastiskt att så många läst min blogg under jul- och nyår trots att jag inte skrivit några nya inlägg!! Förhoppningsvis har det tillkommit några nya läsare också som jag vill hälsa varmt välkomna Gääsp, jag var vaken mesadels fram till 04 i natt då mina älsakde tonåring med övernattande kompis inte riktigt förstått detta med att smyga och viska! Herregud, som jag smög när jag var tonåring, jag visste vart i trappen det knarrade hur man låste upp ytterdörren utan ett ljud osv. Ja, jag hade nog enorm respekt inför mina föräldrar när jag tänker tillbaka på det kan det tyckas som att det gällde livet att jag smög, att jag annars kune väcka hela björnfamiljen Nä, men jag har nog alltid haft en mycket god portion empati hur andra människor kan tänkas känna och tänka...Det "biter" mig själv i svansen i bland också. För nu borde jag ju vara fortsatt hård och arg på sonen säga att nu får ingen kompis sova över följande nätter osv. Nä, men då kommer jag ju istället känns hur HAN känner, stackarn, sista dagarna på lovet, kul med kompis som sover över...Hmrpf, just det även här håller jag på hitta BALANS...

Men till er...

Vad vill ni läsa om just nu här på bloggen?

Är det något ni undrar över?

Hur får man rätt diagnos?

Hur jag tänkte innan operation?

Hur jag bestämde mig?

Om operation skulle kunna vara något just för dig?
Rehab efter operation?

Eller vad som helst, jag vill ju att ni ska kunna läsa här på bloggen om saker ni funderar över. Att ni ska känna att ni inte är ensam och att vi kan dela våra erfarneheter och stärka varandra.

Några av er har ju påbörjat serien med steloperationer, kanske ni vill berätta lite om hur det är nu för er? Hur gick era operation, uppvak osv? Ni kan ju mejla mig först om ni vill: pansen76@gmail.com

Kärlek och styrka

Pansen

Allmänt

Dela · Kommentera (5)

Puh, nu är glada julen och gamla skitåret 2013 slut. Samt: Ny! Läsarberättelse

Kommentera (2)

Av Pansen - 3 januari 2014 13:04

God fortsättning allesammans! Hela familjen har varit ledig och mitt "schema" blir då helt annorlunda. Det blir så klart mycket att bita ihop och le ändå trots smärta och besvär Det har varit svårt, går jag och lägger mig känner jag tydligt eller hör suckarna från de andra så det är klart att jag försöker och kämpar för att "vara med". Vissa dagar har nacken och huvudvärken faktiskt varit bättre och flera nätter har jag kunnat sova utan nackkragen Jag har även klarat av att gå fyra promenader på 30 minuter i ganska snabb takt. Underbart de har gett mig hopp och glädje att se framåt igen. Men det är klurigt att hinna och orka med träningen när det är middagar och bjudningar var och varannan dag. Även om det är underbart att vara tillsammnas allesammans ska det i alla fall bli bra med rutiner igen . För några dagar sedan fick jag en ny läsarberättelse som jag fått tillåtelse att publicera.

Kram och kärlek/ Pansen

Hej!

Har läst din blogg om steloperation av bäcken. Vill tacka för du skriver och uppmärksammar problemet. Visste inte riktigt var på bloggen jag skulle skriva min historia så jag skickar den här istället.

Jag är 44 år och har två pojkar på 16 och 12 år. Mitt liv innan graviditet var aktivt. Spelat fotboll,tennis, löptränat, träning och tävling med brukshund. 20:e veckan iförsta graviditeten- Mars 1996 på en hundpromenad tog det helt stopp. Jag fick släpa mig hem krypandes och gråtandes gjorde sååå ont. Ringde till min man och vi åkte in till sjukhuset.Trodde det var missfall men fostret mådde fint. Var inlagd 3 dagar med slutsatsen att det var extrem foglossning. Pga nervinklämmning i min arm kunde jag inte använda kryckor. Fick Si bälte men min gångsträcka var begränsad till soffan-toaletten-köket.

Förlossningen gick bra men foglossningen bestod. Hunden fick lämas bort och all kraft gick till lille sonen. När han var 7månader fick jag panikångest..jag förstod ingenting..att jag mådde så dåligt, men nu i efterhand förstår jag. Hela livet vändes upp och ner. Från ett aktivt liv till ett ytterst bergänsat liv med ett nytt liv att ta hand om och att lämna bort sin lilla älskling (hunden).

Tog ett år att komma på fötter igen och har jobbat mentalt med mig själv sedan dess. Fick träffa en ortoped och redan då pratade vi om steloperation, men det var inga lyckade operationer...så man gjorde inte fler. Ortopeden sa också att vi inte skulle skaffa fler barn.

Men eftersom jag redan var så dålig(bälte och liten gångsträcka inne, rullstol utomhus) och vi hade en oerhörd längtan efter ett barn till så bestämde vi oss för att försöka igen. Vi hade mina föräldrar som stöd som kom flera gånger iveckan för att hjälpa oss.

Foglossningen förblev densamma hela graviditeten men blev ytterliggare försämrad efter förlossningen. Mannen var hemma på föräldrarledigheten 1 år och sedan hjälpte mina föräldrar oss.

Åren gick och problemen var de samma. Kan berätta att min man är sjukgymnast och han har stöttat mig hela tiden. Julen 2008 gjorde jag mer än jag skulle och nyårsafton blev min rygg helt förstörd. Jag kunde inte sitta och inte stå..jag låg på mage på en yogamatta på golvet. Fick göra allt liggandes nu..äta, läsa och datorn flyttades ner på golvet. 6 månader var det så innan jag började kunna ligga i soffan på sidan gå och stå små små stunder.

För 1 1/2 år sedan gick jag på smärtrehab(liggandes på brits). Idag kan jag sitta ca 20 minuter uppdelat per dag. En bra dag kan jag gå 15 min. Och varje dag lagar jag middag till familjen. Så idag är det himmelrike jämfört med tidigare men man skulle ju så gärna vilja leva lite mer normalt.

Så för någon vecka sedan kom mannen hem från ett studiebesök via jobbet och hade då träffat en kvinna som blivit stelopererad i bäckenet av Bengt Sturesson i Ängelholm.

Jag började söka på nätet..hamnade här..blev inspirerad till tusen, bad min läkare skriva remiss till Sturesson och fick brev häromdagen att jag ska få komma på bedömning inom 3 månader.

Oj vilket mail..blev långt. (Har dessutom "utvecklat" fibromyalgi genom åren och går på smärtmediciner.)

Tack än en gång för din blogg och jag kommer kanske med lite frågor lite längre fram.

Vänliga hälsningar Annika

Allmänt · Läsarnas berättelse om sina bäckenbesvär · Symptom

Dela · Kommentera (2)

1 2 3

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Visa presentation